Vill du lära dig hur innehåll utformas och få tillgång till barriärer borttagna så att de kan användas barriärfritt? Barriärfritt innebär att möjliggöra adekvat tillgång för alla människor vars möjligheter och förmågor är begränsade. Funktionsnedsättningar kan innefatta såväl inskränkta sinnen som nedsatta motoriska eller kognitiva förmågor.
Med stöd av hjälpmedel och utan hjälp utifrån kan alla användargrupper t.ex. använda barriärfria PDF-filer och webbplatser. För personer med funktionsnedsättning innebär digitala medier chansen till lika socialt deltagande.Vad är skillnaden mellan ”universell Design” , ”design för alla” och ”inkluderande design”?
Det händer ofta att dessa termer likställs eller används synonymt. Men de skiljer sig redan i sin grundidé på grund av olika kulturella utvecklingar:
Universell design
Detta koncept, som ursprungligen växte fram i USA:s arkitektoniska och industriella designvärld, fokuserar på individens individuella rättigheter: Alla människor ska ha lika tillgång: oavsett om det gäller en produkt, byggnad eller tjänst. Det skapades enhetliga riktlinjer för detta. ”Universell Design” är också marknads-/vinstorienterad och kommer att utvärderas för att se om den har implementerats framgångsrikt för så många människor som möjligt.
Design för alla
I Europa möjliggör denna strategi både enhetlighet i alla länder och bevarande av respektive skillnader. ”Design för alla” tillåter olika grupper av människor att integreras utan att tvinga fram enhetlighet. Europeiska länder har flera alternativ för att nå målen. Fokus ligger på socialt engagemang med delaktighet i samhället.
Inkluderande design
Inkluderande design handlar om att inte utesluta någon, utan om att skapa en känsla av tillhörighet. Eftersom faktorer som funktionshinder, ålder, kön, ursprung eller kultur kan påverka hur design uppfattas. Inkluderande design syftar till att erbjuda alla en trevlig upplevelse i varje användningssituation. Det är dock inte nödvändigt att det finns en enda design som gäller alla människor samtidigt.
Tillgänglighet med hänsyn till likvärdig informationsgivning
Personer med funktionsnedsättning bör också kunna använda media utan särskilda svårigheter och utan hjälp utifrån. För att göra detta måste åtkomstbarriärer till akustiska och visuella informationskällor tas bort. Beroende på begränsningen är dock tekniska hjälpmedel, så kallade hjälpmedel, nödvändiga för att kunna konsumera innehållet. Så borde …
- Synskadade/blinda istället för syninformation erbjuds bildbeskrivningar och texter läses upp.
- Hörselskada istället för ljudinspelningar undertexter eller teckenspråk som ett alternativ.
- Personer med begränsad rörlighet eller personer som saknar händer eller armar: speciel mus- och röststyrning.
- Personer med kognitiva funktionsnedsättningar: innehåll förmedlas i ett lättbegripligt språk och mer komplexa frågor förmedlas i tydlig grafik.
Vilka är principerna för barriärfri design?
Syftet med en barriärfri design är att säkerställa att alla har en jämförbar användarupplevelse och tillgång till innehållet i varje användningssituation. Enskilda användargrupper får Skapande av tillgängligt innehåll ska varken gynnas eller missgynnas.
Det kan ibland vara en balansgång.
Digitala medier erbjuder den stora fördelen med individuell justerbarhet jämfört med tryckta produkter, som t.ex. B. Kontrast, färgschema, teckenstorlekar och zoomfunktionen. Därför bör allt innehåll göras tillgängligt på webbplatser eller med PDF-dokument. Av denna anledning är många av principerna som ska beaktas när man skapar tillgängliga medier också av teknisk karaktär:
Designidé: Stöder designen budskapet?
Begriplighet: Är texterna lättlästa? Faktorer är teckensnitt och storlek, typyta och förhållandet till varandra; undvika förkortningar och starka kontraster.
Tydlighet: Är designen lätt att förstå, läsordningen tydlig och en tilldelning av figurer, grafik och diagram möjlig?
Unikhet: Undvikit att ge mening åt layouten eller texterna genom färger, eller texter genom understrykningar, fetstil eller kursiv stil?
Prioritering: Är den viktigaste informationen markerad eller sammanfattningar?
- Dialog: Finns det kontaktmöjligheter för frågor (eller hyperlänkar) för mer information?
- Förnimmbarhet: Finns det alternativa texter för visuellt innehåll?
- Användbarhet: Kan ett tangentbord eller hjälpmedel teknologier (använda hjälpmedel)?
- Anpassning: Finns det lättanvända kontroller för anpassning och navigering?
- Navigerbarhet: Kan lätt sökas för innehåll och bestämma var användarna befinner sig?
- Kompletterbarhet: Kan anteckningar i formulärfält göras bra?
- Mervärde: Teknisk funktioner är optimerade för att donera en vinst?
- Alternativ: Kan mer komplexa uppgifter lösas på olika sätt?
- Robusthet: Säkerställer nuvarande teknologier hög kompatibilitet?
- Kulturella egenskaper och trauman: Används bilder eller innehåll som kan chockera människor? Då bör det åtminstone på lämpliga ställen påpekas att sådant innehåll kommer att följa.
- Visuellt: Speglas mångfald i användningen av tillräckligt många bilder
- Typografi: Disposition och meningsstruktur
- Rensa läsriktning: uppifrån och ned, från vänster till höger
- Teckensnitt och Läsbarhet: Fonta rt: för löpande texter sans serif-teckensnitt (grotesk) med låg linjebreddskontrast (lägre U skillnaden mellan tjocka och tunna dragn) motsatsen till Serif-teckensnitt ( Antiqua) bevisade.
- Brevformer: Teckensnittsvarianter med ”öppen” (a, e, s klar särskiljbar Bokstavsformer (i, l, a,q,g) och hög x-höjd.Teckensnitt för kontinuerliga texter: regelbundet, undvik lätt fetstil och kursiv stil
- Teckenstorlekar: för brödtext 12 pt (för specialpublikationer för personer med synnedsättning även 14-16 pt), rubrikstorlek med tydlig skillnad mot brödtexten
- Stavning: Blandad stavning med stora och små bokstäver, inga versaler eller versaler
- Linjelängd: om möjligt inte längre än 40 tecken 1 ,5 gånger värdet av teckenstorleken
- Orientering: vänster sida något fladdrande, ingen motivering och inte på den centrala axeln (centrerad)
- Skriva på bilden eller bakgrunden: undvik om möjligt, annars var uppmärksam på hög ljusstyrka och färgkontrast
- Bilder: så hög kontrast som möjligt
- Piktogram och symboler: om de ger mer klarhet och är lätta att känna igen är
- DIN-format: om möjligt inga speciella format
- Papper: Använd obestruket papper eller foto print (matt), eftersom eko
- Opacitet: Minst 100 till 150 gsm papper, så att bilder och text på baksidan inte syns igenom vikningar (oavsett om det är enkelt, C-vikt eller Leporello-vikt): vik ut så enkelt som möjligt
Exempel på hur tillgänglighet skapar mervärde för alla
Den effektiva användningen av digitala mediers potential kan ökas, om t.ex. B. Följande användbara funktioner erbjuds:
Röststyrning och röstkonvertering: Konvertera röstmeddelanden till text
I första hand: personer med nedsatt syn och hörsel, t.ex.: verbavoiceserver.de | Alla: Alla känner till de där irriterande, oönskade autokorrigeringarna. Men det är snabbare än att skriva och det finns också mer lämpliga appar som ”Chat App ICQ”.
Geolokalisering: Navigera genom främmande miljöer
Primärt: personer med nedsatt syn, t.ex.: ariadnegps.eu | Alla: Har blivit oumbärliga när man vandrar, cyklar eller kör bil.
Undertexter och transkription i videor
Primärt: personer med hörselnedsättning
För alla: Användare kan titta på videor även i en bullrig miljö och när andra människor, t.ex . i transportmedel, bör inte störas eller hörlurar är inte tillgängliga
Klickbar innehållsförteckning och bokmärken i PDF-filer
Primärt: personer med syn- och rörelsehinder
Alla: Båda är också användbara för personer utan funktionshinder att snabbt få den information de vill ha. Dessa funktioner är en ”biprodukt” av att skapa tillgängliga PDF-filer.
