Ökande individualisering och digitalisering sätter tydliga spår i tidningsdesig och förändrar publiceringslandskapet. När det kommer till designtrender tappar även etablerade design-, livsstils- och modetidningar betydelse till förmån för kreativa, oberoende mikroförlag som ger ut så kallade ”indie-mags”.
Och tidskrifter fortsätter att tappa många läsare, och tryckta tidningar förlorar gradvis sin status som det ledande mediet.
Den som hoppas på tydliga megatrender som i 1960-/70-tal använda för sina tidningsprojekt om flera år kommer att bli besviken. Eftersom de förmodade trenderna inom tidningsdesign vad gäller typsnitt, bilder, färgtoner, papper och designmaterial etc. förblir inkonsekventa.
Independent Magazine: Oavsett om de är tryckta ”indie-tidningar” eller i digital form som ”e-zines”, erbjuder de spännande ämnen som t.ex. som kultur, mode, skönhet, livsstil, gay-scen, musik – men också speciella som porr, skräck och datavirus etc. Även om de förekommer oregelbundet och i små upplagor skapar deras höga kreativa potential många trender.
Offentliga tidningar: Mindre trender känns igen här, fler utvecklingar, som t.ex. bryta ut ur stela designnät i syfte att öka avslappning och bättre läsbarhet. Det senare uppnås genom ytterligare läsaccesspunkter, typer av text och inforutor. Detta gör det ännu enklare att snabbt greppa innehållet i tidningen.
Kundtidningar och medarbetartidningar eller tidningar: Förändringar och design-, image- och designtrender syns sällan här.
Asymmetrisk designrutnät: trend inom tidningsdesign
Dominansen av en övervägande rektangulär design är baserad på det faktum att mjukvaruerbjudanden var mer en rutmönsterliknande design.
Design stöds: Layouten och sättningen kan implementeras på ett okomplicerat och ekonomiskt förnuftigt sätt.
Nu finns det en ny trend som är mindre stel och leder till mer unikhet och livfullhet: den asymmetriska designen. Den energi och rörelse som detta frigör uppmuntrar läsarens nyfikenhet och intresse för den grafiska designen och därmed mer för innehållet.
Kontraster i valet av typsnitt i tidningar
För att köra texter i tidningar dominerar lättlästa, beprövade sans serif-teckensnitt och ”klassiska” serif-teckensnitt på grund av snabbare innehållsfångst. Till exempel strävar tidningar efter mer individualitet när det kommer till rubriktypografi, inledande texter eller priser.
Beroende på magasinets orientering och estetik används ofta detta lediga utrymme. Till skillnad från typsnitt eller ”brödtypsnitt” kan karaktärsfulla typsnitt stödja det önskade utseendet på tidningen, oavsett om det är trendigt, ungdomligt, modernt, informativt, seriöst, historiskt etc. Facktidskrifter, å andra sidan, kommer sällan att använda uttrycksfulla typsnitt, eftersom de kan distrahera från innehållet. Det finns följande typsnittstrender i tidningar, av vilka några har funnits länge:
- tunga, serif-teckensnitt (t.ex.: Egyptienne) – d.v.s. lätta och tunna teckensnitt ( t.ex. Isisdora )
- Självbeskrivande, dvs. liknar handstil, eller digitala typsnitt (t.ex. Inspecture)
Angenäm användning av typografiska medel
Texternas läsbarhet och en lätt fångande läsvägledning ska givetvis alltid komma i första hand när det gäller tryckta och onlinemedia. För att möjliggöra en mer spännande typografi används dessa typografiska medel till exempel av mer konstnärligt inriktade tidskrifter:
- Text nära kanten av sidan
- Överlagring av teckensnitt över bilder
- Stor kontrast av textstorlekar t.ex. B. för läsning av texter, citat och citat
- Helsides färgfonder
Generation Z-influenser: mer läsning och information
Hur kan den där eftertraktade målgruppen som föddes runt millennieskiftet överhuvudtaget nås med tryckta tidningar!? För de som har vuxit upp under inflytande av digitala medier har ett litet intresse för tryckta medier och har dessutom olika läsvanor.
Av denna anledning överförs den utveckling som sedan länge rådde på webben också mer och mer konsekvent till tidningar: långa sammanhängande texter bryts ner i mindre bitar efter underrubriker. Dessutom öppnar ytterligare textnivåer som infomoduler, lästexter, faktalistor samt infografik och rutor upp för ytterligare läsinlägg för läsarna, ger uppluckring och ytterligare information
Trend mot handgjorda användningsområden crossover i tidningsdesign
Denna långvariga utveckling använder en remix av ibland motstridiga stilar, tekniker, bilder, material och strukturer. Här används framför allt olika typsnitt och skrivverktyg. Denna rikedom av kreativa möjligheter skapar en mångskiktad och varierad tidningsdesign. Mode- och livsstilstidningar gillar också att använda collage.
Ämnen i bilder och trender inom fotografi av människor
Stora trender inom bildteman är av sociopolitiskt ursprung. De visualiserar actionistiska rörelser, som t.ex jämställdhet, könsskifte, hållbarhet. Men de positionerar sig också mot kapitalism eller miljöförstöring och illustrerar migration, urbanitet och uppkoppling. Bildspråket blir mer autentiskt, ärligare och mer övertygande överlag.
Inom fotografering av människor efterfrågas alltmer utseendet på iscensatta reklambilder från fotobyråer med smidiga och snygga modeller. Människor som förmedlar en autentisk verklighet i livet åtnjuter ökande popularitet: individuella, freaky och mångkulturella typer – med tatueringar, piercingar, speciella egenskaper eller ovanliga frisyrer. Kvinnliga modeller får bli äldre igen – även med rynkor, kvinnliga former och karaktär. Män får gärna se manliga och robusta ut igen, med skägg och en typisk kroppsform.
(Mer) färgglatthet, färggradienter och duotone i tidningar
Med färgerna finns, format av mode- och inredningsvärlden, snabbt föränderliga trender, t.ex. av Pantone® Colore Institute publiceras regelbundet och påverkar naturligtvis även den grafiska designen. Å ena sidan är det viktigt att hantera mättnad i bilder här. Ibland ser man starka, dämpade eller till och med pastellfärger, så att någon av dessa faktorer knappast kan talas om som en genomgående trend. Foton redigeras ibland i riktning mot svalt, varmt eller till och med retro, så att de ser ut som om de är från ett fotoalbum från 1970-talet.
Det blir särskilt färgstarkt när det kommer till färgkontraster. Duplex- eller duotoneeffekten, mestadels av högkontrastfärger, är mycket gammal och uppskattades särskilt när fyrfärgstryck fortfarande var mycket dyrt och ett starkt tryck kunde uppnås med endast två färger. Nu ser man ofta detta ”svingande av motsatta” färger i gradienter i tidningar, antingen över hela sidor, t.ex. B. i segment, eller till och med i federationen.
Nya former för publicering av tidskrifter: Indiemag och E-Zine
Förutom allmänintresset och specialiserade tidskrifter har en ny, livlig tidskriftsscen av oberoende förlag med specialintresseämnen etablerat sig.
Medan tryckta ”indie-tidningar” publiceras i korta upplagor, visas webbtidningar online som ”e-zines”. Indietidningar har delvis kommit ur e-zines och publiceras nu via båda kanalerna. Ibland visas dock bara den tryckta indietidningen först, och förlagen publicerar sin tryckta tidning parallellt på Internet.
Indietidningarnas ökande framgång berodde på att de var lättillgängliga mjukvara, snabbt fallande utskriftskostnader och låga hostingkostnader (för ezines) rabatterade. En annan faktor är att indietidningsförlag inte behöver tillgodose massmarknadens smaker. Så här kan innehåll och design vara radikalt: Detta innebär att indietidningar erbjuder en fantastisk möjlighet att använda kreativ potential och att utveckla och visualisera nya designtrender.
Indiemag eller Zine: Kärleksfullt designade små upplagor för subkulturer
”Indiemag” är en kombination av ”Independent” och ”Magazine”. ”Zine” är en förkortning av ”Magazine”. Det är tidningar med en upplaga på mellan 100 och 1 000 exemplar. Ofta visas bara två till fyra nummer av en titel. De skapades till en början mer av ett team av likasinnade amatörer. Men nu publiceras zines i allt högre grad också av små, professionella förlag, byråer och designstudior. De riktar sig till en speciell målgrupp med intressen som skräck, punkmusik, dans, litteratur, homosexuella och lesbiska, migration, hemlöshet och mycket mer
E-zin eller webbzin med fokus på redaktionellt innehåll
De digitala tidskrifterna erbjuder detaljerade texter av såväl amatörförfattare som professionella journalister. De består av artiklar, spalter och intervjuer – men ibland också av communityfunktioner online som betygsalternativ, kommentarsfunktioner och diskussionsforum.
Viktigare än interaktionen är dock nätverkandet av användarna fokuserat på ett ämne eller en gemensamhet. Dessa är ofta ”fans”. Sedan talar man också om ”fanzines”. När det gäller grafisk design är e-zines och speciellt fanzines, förutom några höjdpunkter, inte speciellt spännande och ibland till och med för reklamtunga.
